Naatrium
From Wikipedia, the free encyclopedia
Naatrium as en cheemisk element mä det tiaken Na an det atoomnumer 11. Hat as en alkaalimetal. Det wichtagst ferbinjang as saalt (Naatriumkloriid).
Tekst üüb Öömrang |
Weitere Informationen Eegenskapen, Algemian ...
Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Naatrium, Na, 11 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Alkaalimetal | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 1, 3, s | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | salwern witj | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-23-5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 2,64 %[1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 22,98976928(2)[3][4] u | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 180 (190) pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 154 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 227 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ne] 3s1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energii | 2,75 eV[5] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 495,8 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [6] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fest | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | kuubisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 0,968 g/cm3 (20 °C)[7] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 0,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 8,5 · 10−6)[8] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 370,87 K (97,72 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 1163 K[9] K (890 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 23,78 · 10−6 m3/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 97,4 kJ/mol[9] kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 2,6[10] kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampdruk | 1 Pa bei 554[11] K | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 3200 m/s bi 293,15 K | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 1230 J/(kg · K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 21 · 106 A/(V · m) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 140 W/(m · K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [12] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | Na2O | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | stark baasisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −2,713 V (Na+ + e− → Na) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 0,93 (Pauling-Skala) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Schließen