Alumiinium/öö
From Wikipedia, the free encyclopedia
Alumiinium as en cheemisk element mä det ufkörtang Al an det atoomnumer 13. Uun't periodensüsteem hiart Alumiinium tu't traad periode an tu't 13. skööl. Diar stun a "eerdmetalen".
"Alumiinium/öö" uun ööder spriakwiisen
Tekst üüb Öömrang |
Weitere Informationen Eegenskapen, Algemian ...
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Alumiinium, Al, 13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Metal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 13, 3, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | salwern | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7429-90-5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 7,57 %[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 26,9815385(7)[3][4] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 125 (118) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 121 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 184[5] pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ne] 3s2 3p1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energii | 4,06–4,26 eV[6] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 577,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1816,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 2744,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [7] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fääst | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | kubisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 2,70 g/cm3 (20 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 2,75 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 2,1 · 10−5)[8] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 933,35 K (660,2[9] °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 2743 K[10] K (2470 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 10,00 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 284 kJ/mol[10] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 10,7[11] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 6250–6500 (loongswaag) m/s; 3100 (swäärswaag)[12][13] m/s bi 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 897[1] J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 37,7 · 106 A/(V · m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 235 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mechaanisk [14] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
E-Moduul | 70.000 N/mm²[15] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Poisson-taal | 0,34[16] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [17] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 1, 2, 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | Al2O3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | amfoteer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −1,676 V (Al3+ + 3 e− → Al) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,61 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Schließen
Wan wi faan Alu snaake, men wi oober miast legiarangen, auer rian Alumiinium ei föl ütjhäält.