Heelium
From Wikipedia, the free encyclopedia
Helium as en keemisch elemänt ma sümbool He än atoomnumer 2. Dåt as en blailüüs, inert äädelgas. Huum snååket uk wälj foon heliumgas, wat as en pleonasmus sänj wårde koon, ouerdåt helium åltids en gas as, ütnümen wan dåt bäisti kölj as.
Täkst aw mooringer frasch |
Weitere Informationen Äinschape, Ålgemiin ...
Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ålgemiin | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Noome, Sümbool, Ordenstål | Helium, He, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Edelgase | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Perioode, Blook | 18, 1, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ütsiien | Faaweloos Gas | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mase-önjdiilj önj e wrålhüle | 4 · 10−7 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 4,002602 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradius (beräägned) | 128 (31) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 32 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van-der-Waals-Radius | 140 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonekonfigurasjoon | 1s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 2372,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisierungsenergie | 5250,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füüsikaalisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Agregaattustånd | gasfoarmich | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tächte | 0,1785 kg·m−3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultpunkt | - K (−272,2 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | 4,22 K (−268,93 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 22,4 · 10−3 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ferdåmpingswårmk | 0,0845 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultwårmk | 0,021 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dåmpdrük | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Schålgauihäid | 972 m/s bei 273,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spetsiifisch wårmkkapatsiteet | 5193 J/(kg • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisch liidjefjardihäid | 0 S/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wårmkliidjefjardihäid | 0,152 W/(m • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidasjoonstustånde | 0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | neen (neen) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normåålpotentsjåål | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativiteet | 5,2 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mör Isotoope sii Liste foon Isotoope. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sääkerhäidshaanewisinge | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gefåårstufkåntiikning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
R- än S-Seetinge | R: keine R-Warnung | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S: 9-23[1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Süwid möölik än gebrüklik, wårde SI-iinjhäide ferwånd. Wan ai ouers fermårked, jüle da önjjääwene dooten bai ståndardbetängelse. |
Schließen