Boor
From Wikipedia, the free encyclopedia
Boor unti Borium as en keemisch elemänt ma sümbool B än atoomnumer 5. Dåt as en suurt metaloid.
Täkst aw mooringer frasch |
Weitere Informationen Äinschape, Ålgemiin ...
Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ålgemiin | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Noome, Sümbool, Ordenstål | Bor, B, 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Hoolichmetalle | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Perioode, Blook | 13, 2, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ütsiien | swot | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mase-önjdiilj önj e wrålhüle | 1 · 10−3 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 10,811 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradius (beräägned) | 85 (87) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 82 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonekonfigurasjoon | He 2s2 2p1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 2, 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 800,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisierungsenergie | 2427,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisierungsenergie | 3659,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füüsikaalisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Agregaattustånd | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | rhomboedrisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tächte | 2,460 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mohshärte | 9,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultpunkt | 2349 K (2076 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | 4200 K (3927 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 4,39 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ferdåmpingswårmk | 489,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultwårmk | 50,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dåmpdrük | 0,348 Pa bei 2573 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Schålgauihäid | 16200 m/s bei 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spetsiifisch wårmkkapatsiteet | 1026 J/(kg • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisch liidjefjardihäid | 1,0 · 10−4 S/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wårmkliidjefjardihäid | 27,4 W/(m • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidasjoonstustånde | 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | B2O3 (licht suur) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normåålpotentsjåål | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativiteet | 2,04 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mör Isotoope sii Liste foon Isotoope. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sääkerhäidshaanewisinge | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gefåårstufkåntiikning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
R- än S-Seetinge | R: 22[2] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S: 22[2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Süwid möölik än gebrüklik, wårde SI-iinjhäide ferwånd. Wan ai ouers fermårked, jüle da önjjääwene dooten bai ståndardbetängelse. |
Schließen