Beryllium
From Wikipedia, the free encyclopedia
Beryllium as en keemisch elemänt ma sümbool Be än atoomnumer 4. Dåt as en junkgra jardalkaalimetal.
Täkst aw mooringer frasch |
Weitere Informationen Äinschape, Ålgemiin ...
Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ålgemiin | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Noome, Sümbool, Ordenstål | Beryllium, Be, 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Äidalkalimetalle | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Perioode, Blook | 2, 2, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ütsiien | wit-gra metalisch | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mase-önjdiilj önj e wrålhüle | 5 · 10−4 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 9,01218 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradius (beräägned) | 112 () pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 90 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonekonfigurasjoon | [He] 2s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 2, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Austrittsarbeit | 5,0 eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 899,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisierungsenergie | 1757,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füüsikaalisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Agregaattustånd | fääst | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | hexagonal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tächte | 1,848 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mohshärte | 5,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisch | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultpunkt | 1551,15 K (1278 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | 2750 K (2476,85 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 4,85 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ferdåmpingswårmk | 292,40 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultwårmk | 12,20 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dåmpdrük | 4180 Pa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Schålgauihäid | 13000 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spetsiifisch wårmkkapatsiteet | 1825 J/(kg • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisch liidjefjardihäid | 31,3 · 106 S/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wårmkliidjefjardihäid | 201 W/(m • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidasjoonstustånde | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | BeO (amfoteer) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normåålpotentsjåål | −1,85 V (Be2+ + 2e− → Be) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativiteet | 1,57 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mör Isotoope sii Liste foon Isotoope. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sääkerhäidshaanewisinge | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gefåårstufkåntiikning üt RL 67/548/EWG, Anh. I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
R- än S-Seetinge | R: 49-E25-E26-E48/23-36/37/38-43 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S: 53-45 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Süwid möölik än gebrüklik, wårde SI-iinjhäide ferwånd. Wan ai ouers fermårked, jüle da önjjääwene dooten bai ståndardbetängelse. |
Schließen