Tionde
skatt från jordbrukare till kyrkan i kristna länder / From Wikipedia, the free encyclopedia
Tionde var en skatt som kyrkan uppbar från jordbrukare i många kristna länder. Tiondet motsvarade ursprungligen 1/10 av jordbrukets produktion efter ett i detalj utarbetat system och brukade betalas in natura med produkter från gården. I Sverige övergick vid reformationen två tredjedelar av tiondet till staten som kronotionde. Kyrkan skulle därefter erhålla den återstående tredjedelen av jordbruksproduktionen. Detta utgjorde en del av prästens lön före införande av kontantlön.[1]
Tiondet har sitt ursprung redan i Gamla Testamentet (1 Mos. 14:20 och 5 Mos. 14:22). Än idag praktiseras frivilligt och anonymt tiondegivande, exempelvis av vissa medlemmar i svenska frikyrkor.