Slaget vid Guadalete
From Wikipedia, the free encyclopedia
Slaget vid Guadalete var ett slag vars konsekvenser blev avgörande för den Iberiska halvöns framtid. I slaget, som enligt den historiska traditionen och arabiska krönikor från 900- och 1000-talet ägde rum i Spanien mellan den 19 och 26 juli 711 nära floden Guadalete (i Bética), besegrades den gotiske kungen Roderik och dödades troligen av de muslimska styrkorna under befäl av Táriq Ibn Ziyad. Nederlaget var så fullständigt att det kom att markera slutet på den visigotiska staten i Spanien.
En del forskare menar att slaget i själva verket ägde rum mellan Medina Sidonia och sjön La Janda, vilket gör att slaget ibland blivit känt som "Slaget vid sjön La Janda" eller "Slaget vid floden Barbate". Men Claudio Sánchez Albornoz, som rekonstruerat händelserna utgående från uppgifter i de kristna och de arabiska arkiven, har fått fram uppgifter och vittnesmål som stöder att floden "Wadilakka" faktiskt var floden Guadalete, nära den folktomma staden Lacea, precis just där de gamla källorna hade placerat slagfältet.[1]