Placeboeffekt
From Wikipedia, the free encyclopedia
Placeboeffekt är en gynnsam effekt vid behandlingen av en persons åkomma eller sjukdom som uppnås med en egentligen, för personen ovetande, fysiologiskt verkningslös behandling eller medicin. Hos de individer som blir utsatta för en sådan behandling finns det en tydlig andel som upplever en märkbar skillnad, vilket kan göra att ingen eller färre ”riktiga” mediciner behöver användas eller att resultatet blir bättre än utan. Det är just denna positiva effekt som kallas placeboeffekten. Den motsatta negativa effekten kallas noceboeffekt.
- Den här artikeln handlar om positiv förväntanseffekt. För musikgruppen, se Placebo (musikgrupp). För dess album, se Placebo (musikalbum).
Ensam är placeboeffekten ganska svag; kroppen märker ganska fort om läkemedlet inte hjälper, och när man börjar tvivla så försvinner effekten. Därför ska man utnyttja placeboeffekten tillsammans med annan verksam medicin, det är då som effekten blir som starkast och långvarigast.[1]
Placebotabletterna kallas även sockerpiller, vilket reflekterar vad de är tillverkade av.
Det är inte bara genom kapslar och tabletter som placebo kan utnyttjas. Även låtsaskirurgi och avsiktlig felinformation kan resultera i ett större välmående.
Placebo har påvisad effekt för flera skilda fysiologiska processer. Förväntan är den faktor som främst styr hur kraftfullt behandlingsresultatet av en placebobehandling är. Men även betingning har påvisad effekt. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, om patienten tror sig få ett dyrt läkemedel så blir i regel placeboeffekten starkare än om de tror sig få ett billigt. Även placebomedicinens färg och form kan påverka hur effektivt den upplevs.