Huntingtons sjukdom
neurologisk sjukdom / From Wikipedia, the free encyclopedia
Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, fortskridande neurologisk sjukdom. Den leder till en kombination av motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. I genomsnitt debuterar sjukdomen mellan 30 och 50 års ålder, men det kan ske både tidigare och senare i livet.
Huntingtons sjukdom | |
Latin: chorea huntington | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | G10, F02.2 |
ICD-9 | 333.4, 294.1 |
OMIM | 143100 |
DiseasesDB | 6060 |
Medlineplus | 000770 |
eMedicine | article/1150165 article/792600 article/289706 |
MeSH | svensk engelsk |
Sjukdomen har fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, som beskrev den 1872. Redan på 1500-talet hade sjukdomen beskrivits som en danssjuka (chorea av grekiska choreia, dans) på grund av de ofrivilliga rörelser den kan medföra. Länge kallades den för Huntingtons chorea eller Chorea Huntington och på svenska för "Danssjuka". Numera används benämningen Huntingtons sjukdom, eftersom de ofrivilliga rörelserna bara är ett av flera symtom.
Det finns inga säkra uppgifter på hur många personer i Sverige som har HS men uppskattningsvis rör det sig om omkring 1000 personer.[1] Den förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor.