Herbert von Karajan
österrikisk dirigent och operaregissör / From Wikipedia, the free encyclopedia
Herbert von Karajan, född 5 april 1908 i Salzburg, Österrike-Ungern, död 16 juli 1989 i Anif utanför Salzburg, Österrike, var en österrikisk dirigent och operaregissör av grekisk–makedonisk börd[11]. Vissa källor hävdar att släkten kom från en valakisk familj i Makedonien.[12] Karajans farfars farfar hette Georg Johann Karajoannes, och upphöjdes i adligt stånd av hertig Fredrik August I av Sachsen. Hans farfars far var Theodor von Karajan.
Herbert von Karajan | |
Född | Heribert Ritter von Karajan 5 april 1908[1][2][3] Salzburg[4][5] |
---|---|
Död | 16 juli 1989[1][2][3] (81 år) Anif[5] eller Salzburg[6] |
Begravd | Salzburg |
Medborgare i | Österrike[7] |
Utbildad vid | Mozarteum Universität für Musik und darstellende Kunst Wien |
Sysselsättning | Dirigent[8], teaterregissör, dirigent, filmregissör |
Befattning | |
Dirigent, Theater Aachen (1935–1942) Principal conductor, Wiener Symphoniker (1954–1989) Dirigent, Wiener Staatsoper (1956–1964) Dirigent, Orchestre de Paris (1969–1971) | |
Politiskt parti | |
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[9][6] | |
Maka | Elmy Holgerloef (g. 1938–) Anita von Karajan (g. 1942–) Eliette von Karajan (g. 1958–) |
Barn | Isabel Karajan (f. 1960) Arabel Karajan (f. 1964) |
Föräldrar | Ernst von Karajan Martha von Karajan |
Utmärkelser | |
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1961) Ernst von Siemens musikpris (1977)[10] Royal Philharmonic Society Gold Medal (1984) Hedersmedborgare i Berlin Storofficer av Italienska republikens förtjänstorden Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset Hans-von-Bülow-Medaille | |
Namnteckning | |
Webbplats | karajan.org |
Redigera Wikidata |
Asteroiden 6973 Karajan är uppkallad efter honom.[13]
Karajan betraktas som en av sin tids stora uttolkare av den senromantiska musiken, inte minst kompositörer som Johannes Brahms, Anton Bruckner, Pjotr Tjajkovskij, Giuseppe Verdi, Richard Strauss och Jean Sibelius. Hans tolkningar av wienklassicismens tonsättare, till exempel Mozart och Ludwig van Beethoven, är mer omdiskuterade. Karajans mjukt strömlinjeformade tolkningsideal, som är fullvärdiga tolkningar i sig, har man på många håll frångått till förmån för mera "tidstrogna" tolkningar.
Han debuterade som dirigent 1929 vid Städtisches Theater i Ulm i Tyskland. 1937 gjorde han sin dirigentdebut i Wien vid Wiener Staatsoper. 1947–1960 ledde han Wiener Symphoniker. 1954 utsågs von Karajan till chefsdirigent på livstid vid Berliner Philharmoniker och sedan följde slag i slag nya uppdrag, som han skötte samtidigt.
Herbert von Karajan ådrog sig kritik på grund av sitt medlemskap i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet där han redan 1933 antogs med medlemsnummer 1607525. En rad kända judiska musiker vägrade spela med honom efter kriget. Frågan om han gick med av ideologisk övertygelse eller för att främja sin karriär har aldrig blivit klarlagd.[14]