Civilreligion
uppsättning religiösa värderingar, symboler, ritualer och koncept / From Wikipedia, the free encyclopedia
Civilreligion är ett begrepp som kan hänföras till Rousseaus uppfattning att ett samhälle behöver en uppsättning enkla gemensamma dogmer av i vid mening religiös art. Det finns ingen enighet bland religionssociologer om vad som bör betraktas som civilreligion. Det kan handla om religiösa värderingar, symboler, ritualer och koncept som majoriteten av ett lands medborgare ser upp till och som därigenom säkerställer en nationell eller politisk enhet.[1]
Ett utmärkande drag för civilreligion är dess koppling till statsmakten. Staten använder religion och symboler för att genomföra sina politiska mål. Alla företeelser som skapar identitet i en kultur kan ha religiösa komponenter.
I den meningen är civilreligion alla delar av kulturen som inte kan förändras, avskaffas eller införas enbart genom politiska beslut. Förutsättningen för civilreligion är en åtskillnad mellan kyrka och stat. Statliga och religiösa mål skiljer sig åt, och därigenom deras attityder, övertygelser, ritualer och symboler. Men eftersom religiösa aspekter är avgörande även i en modern sekulär stat utvecklades termen civilreligion för de världsliga aspekterna.