Cheops
farao under den fjärde dynastin / From Wikipedia, the free encyclopedia
Cheops (grekiska Χέοψ), även Kheops eller Keops, är det grekiska namnet för Chufu eller Khufu, som var en farao under 4:e dynastin, omkring 2620–2580 f. Kr.[1] Han har gått till historien som den farao som lät uppföra Cheopspyramiden i Giza, vilken är ett av världens sju underverk.
- För rymdteleskopet, se Cheops (teleskop).
Titulatur för Cheops | ||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Staty föreställande Cheops i Egyptiska museet i Kairo. | ||||||||||||||||||||||||||||
Födelsenamn |
Ḫwj=f w(j) Han skyddar mig
(vanligen : Khnumkhufu) ẖnmw ḫwj=f w(j) Khnum (be)skyddar mig | |||||||||||||||||||||||||||
Horusnamn |
Mḏd(.w) Den som krossar (fienden)
Mḏd.w | |||||||||||||||||||||||||||
Nebtinamn |
Mḏd-r-Nnb.tj Han som krossar (fienden) för de två gudinnorna | |||||||||||||||||||||||||||
Guldhorusnamn |
Bjk.wj-nb.w De två gyllene (guld) falkarna | |||||||||||||||||||||||||||
Turinpapyrusen (Nr.3.10) |
Namnet saknas och endast antalet regeringsår (23) är bevarade.[H 1] | |||||||||||||||||||||||||||
Abydoslistan (Nr.21) |
Ḫ(w)j=f w(j) Han (be)skyddar mig | |||||||||||||||||||||||||||
Sakkaratabletten (Nr.17) |
Ḫ(w)j=f w(j)-<f> | |||||||||||||||||||||||||||
Grekiska Manetho-varianter: enl. Eratosthenes: |
Herodotos: Χέωψ (Cheops) Augustus: Sofe Africanus: Souphis I [H 2] Eusebios: Souphis Chnoubos [H 3] |
Cheops var son till farao Snofru och drottning Hetepheres. Han hade två gemåler, Meritites och Henutsen, vilka födde honom sönerna Djedefra, Rachaf, Baufra och Chufu-kaf.
På Herodotos och Diodoros tid beskrevs Cheops som en förhatlig tyrann, som gjorde endast ont, som lät stänga templen, förbjuda allt offrande samt tvinga folket till hårt arbete. En annan legend, upptecknad av Manetho, fäller en mindre hård dom över Cheops: på gamla dagar skall han ha ångrat sin gudlöshet och även författat en helig bok, som av hans samtida skattades synnerligen högt. Inskrifter från Cheops tid låter honom däremot framstå som en tapper, dådkraftig härskare. Liksom sin föregångare Snofru kämpade han framgångsrikt på Sinaihalvön, och på en av klipptavlorna där (i Wadi Maghara) visades han som segerherre, med ena handen hållande en knäböjande fånge i håret och med den andra lyftande svärdet för att hugga av hans huvud.[2]
Cheops är också huvudpersonen i ett av de mest berömda verken från den egyptiska litteraturen, berättelserna i Westcar-papyrusen.
Asteroiden 3362 Khufu är uppkallade efter honom.[3]