Bábísm
religiös rörelse / From Wikipedia, the free encyclopedia
Bábísm eller bábí-tron är en i stort sett utdöd persisk religion som på 1840-talet emanerade ur messianska föreställningar inom tolvshiitisk islam, den dominerande formen av islam i Persien.
Bábísmen grundades i maj 1844 av en ättling till profeten Muhammed, Sayyid 'Alí-Muhammed (1819-1850) från staden Shiraz. Denne gjorde sig känd som Báb, Porten (till den försvunne imamen Mahdi).[1][2] [3] Genom att uttolka centrala avsnitt i Koranen på ett nytt sätt skapade Báb en helt ny tro som han menade skulle förena alla gudstroende. Han förespråkade rättvisa, jämställdhet mellan könen och liberala lagar som skulle införas i stället för sharialagarna.[4] [3]
Báb själv fängslades snart av de persiska myndigheterna som såg honom som en uppviglare, men hans enorma produktion av religiösa texter spreds snabbt och delade det persiska samhället i för och emot. Den 9 juli 1850 arkebuserades Báb och han blev därigenom sedd som en martyr av närmare 100 000 anhängare.[5][6] Efter hans död utbröt dispyter om vem som var hans efterträdare.[7] Dessutom dödades tiotusentals bábíer av såväl myndigheterna som rasande folkmassor.[8] [5]
Bábísmen omformades från 1860-talet av Bahá'u'lláh till religionen Bahá'í, som numera finns representerad över hela världen med cirka sex miljoner anhängare.[9][10]