Antjie Krog
Onye edemede South Africa na agụmakwụkwọ / From Wikipedia, the free encyclopedia
Antjie Krog (amụrụ 23 Ọktoba afo 1952) bụ onye odee na agụmakwụkwọ South Africa, nke a kacha mara amara maka uri Afrikaans, akụkọ ya na Commission Truth and Reconciliation Commission, na akwụkwọ afo 1998 ya Country of My Skull . Na afo 2004, o sonyeere ngalaba nka nke Mahadum Western Cape dị ka Prọfesọ pụrụ iche. [1]
ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | South Africa |
aha ezinụlọ ya | Krog |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 23 Ọktoba 1952 |
Ebe ọmụmụ | Kroonstad |
Asụsụ obodo | Bekee |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Afrikaans language, Bekee, Dutch |
Ọrụ ọ na-arụ | odee uri, Onye ntaakụkọ, Odee akwụkwọ, onye ntughari asusu |
ụdị ọrụ ya | Ábu |
onye were ọrụ | University of the Western Cape |
ebe agụmakwụkwọ | University of Pretoria, University of South Africa, University of the Free State |
Flọruit | 1976 |
Ọrụ ama ama | Country of My Skull |
Ihe nrite | Reina Prinsen Geerligs prize, Honorary doctor of Stellenbosch University, honorary doctor of the University of the Free State |
nnọchiaha nkeonwe | L484 |
A mụrụ Krog n'ime ezinụlọ ndị odee Afrikaner, ma bụrụ ada nke onye na-ede uri Afrịka, Dot Serfontein. O tolitere na ugbo na Kroonstad, Orange Free State . [2] Ọrụ agụmagụ ya malitere na afo 1970 mgbe, n'ogo nke afọ apartheid John Vorster, o dere uri mgbochi ịkpa ókè agbụrụ akpọrọ "My mooi Land" ("Obodo m mara mma") maka akwụkwọ akụkọ ụlọ akwụkwọ ya. The uri meghere na ahịrị, " Kyk, ek bou vir my 'n land / waar 'n vel niks tel nie " ("M na-ewu onwe m obodo ebe akpụkpọ anụ adịghị mkpa"). [3] [4] Ọ kpalitere ọgba aghara n'ime obodo ndị na-asụ Afrịka na-achọghị mgbanwe na a kọkwara ya na mgbasa ozi mba. [5] E bipụtara mpịakọta mbụ nke Krog, Dogter van Jefta (" Ada Jephta "), obere oge ka e mesịrị, ebe Krog ka dị nanị iri na asaa. [6] Ronnie Kasrils tụgharịrị "My mooi Land" wee bipụta ya na mbipụta Jenụwarị afo 1971 nke Secheba, mbipụta gọọmentị nke African National Congress (ANC) na London. A kọrọ na stalwart ANC Ahmed Kathrada gụrụ abụ ahụ n'olu dara ụda mgbe a tọhapụrụ ya na Robben Island . [7] [4]
Krog nwere BA (Hons) sitere na Mahadum Orange Free State (1976), MA na Afrikaans sitere na Mahadum Pretoria (1983), na diplọma nkuzi sitere na Mahadum South Africa . [8] [9]
Afo 1980s: Onye na-ede uri na onye na-eme ihe ike
N'afọ 1980 na mmalite afo 1990, ya na di ya na ụmụntakịrị nọ na Kroonstad, Krog kụziri na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ojii na kọleji ndị nkuzi. Na Kroonstad, ọ nọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị - ịga nzukọ na ngagharị iwe ANC - wee tinye aka na Congress of South African Writers, tọrọ ntọala na afo 1987. [4] Akpọrọ ya ka ọ gụọ uri na nnọkọ "free Mandela " n'ime obodo Maokeng . [4] Ihe omume ya na-emegide ịkpa ókè agbụrụ n'oge a, na iro ha kpalitere n'etiti ndị ọcha na-achọghị mgbanwe, bụ isiokwu nke ọrụ mbụ ya, Relaas van 'n moord (1995; "Account of a Murder"). [10]
Afo 1990s: Onye nta akụkọ na TRC
N'afọ 1993, Krog ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Africaans current-affairs, Die Suid-Afrikaan ("The South Africa"). [6] Site na 1995 ruo 2000, ọ bụ onye nta akụkọ redio na South Africa Broadcasting Corporation (SABC). [2] Ọ duru ndị otu redio bụ ndị kpuchiri Truth and Reconciliation Commission (TRC) site na afo 1996 ruo afo 1998, na akụkọ ya n'oge a ghọrọ ihe ndabere nke ọrụ prose ya nke abụọ, Country of My Skull (1998). [10] Krog kọrọ n'okpuru aha nwunye ya, Antjie Samuel. [10]
Afo 2000s-ugbu a: Onye edemede, agụmakwụkwọ na ọgụgụ isi ọha
N'ime afọ iri abụọ gara aga, Krog ebipụtala mpịakọta atọ nke abụ ọhụrụ, akwụkwọ prose anọ na akwụkwọ edemede, na ọtụtụ nsụgharị, gụnyere abụọ sitere na asụsụ ụmụ amaala Afrika. Krog sụgharịkwara akụkọ ndụ Nelson Mandela, Long Walk to Freedom, ka ọ bụrụ Afrikaans. [11] Ọ na-asụgharị mgbe niile site na Dutch gaa na Afrikaans ka ọ na-ede ihe. [4]
N'ịgbaso mbipụta nke Mba nke okpokoro isi m, Krog nyere usoro nkuzi gbasara TRC na Europe na United Steeti. [9] N'oge na-adịbeghị anya, ọ kuziri nkuzi na ntụgharị asụsụ na Mahadum Columbia University for Comparative Literature and Society. [12] Ọ bụ onye ode akwụkwọ na Dutch Foundation for Literature na mbido afo 2019, na Mahadum Ghent na afo 2020, yana na Mahadum Leiden n'oge mgbụsị akwụkwọ afo 2021. [13] [14] Kemgbe afo 2004, ọ bụbu Prọfesọ pụrụ iche na Mahadum Western Cape na onye otu nyocha na Center for Multilingualism and Diversities Research, ọ na-ebipụta akwụkwọ nkatọ mgbe niile. [1] [12]
Krog lụrụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ John Samuel. [6] O nwere ụmụ anọ - Andries, Susan, Philip, na Willem - na ọtụtụ ụmụ ụmụ. [3]