Reisekönigtum
From Wikipedia, the free encyclopedia
Reisekönigtum (resekungadöme) kan sägas vara alternativet till att ha en politisk huvudstad, ett permanent centrum varifrån ett rike styrs. Särskilt i medeltidens Västeuropa kännetecknades det politiska styret av att de högsta politiska makthavarna ständigt bytte vistelseort, samt då medförde hela eller stora delar av landets centralförvaltning på sina resor. Riket hade alltså inget egentligt centrum, inget säte för regeringen. Frånvaron av huvudstad bestod generellt inom västeuropeiskt område fram till 1300-talets mitt. För Sveriges vidkommande började Stockholm utvecklas till fast politiskt centrum redan under medeltid, men torde kunna uppfattas som fullgången huvudstad först vid 1600-talets mitt.[1]