Prostataartärembolisering
icke-kirurgisk teknik för behandling av benign prostatahypertrofi / From Wikipedia, the free encyclopedia
Prostataartärembolisering (PAE) är en icke-kirurgisk teknik för behandling av benign prostatahyperplasi (BPH).[1] Även om det finns ökande forskning om PAE, förblir användningen av tekniken i ett begynnande skede.
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-03) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
I Sverige introducerades PAE först i Helsingborg 2015[2].
Proceduren involverar blockering av blodflödet i små grenar av prostataartärerna med hjälp av mikropartiklar som injiceras via en liten kateter[3] för att minska storleken på prostatakörteln. Det är en minimalinvasiv behandling som kan utföras med lokalbedövning som ett polikliniskt ingrepp.[3]
Män med förstorad prostata kan drabbas av symtom på obstruktion i de nedre urinvägarna, såsom känsla av ofullständig urinering, oförmåga att urinera, svag urinström eller att behöva kissa ofta (ofta uppvaknande från sömnen).[4] Om symtomen orsakar en betydande störning av livskvaliteten, kan en man genomgå initial behandling med oral medicin, såsom alfa-1-receptorblockerare, 5-alfa-reduktashämmare eller fosfodiesteras-5 enzymhämmare. De med svåra/progressiva symtom eller de som inte upplever symtomlindring av medicinering har traditionellt övervägts för kirurgisk ingrepp, med transuretral resektion av prostata (TURP) som standardbehandling.
Det finns dock problem med både medicinska och kirurgiska behandlingar, inklusive oönskade biverkningar och varierande effektivitet. Till exempel är sexuell dysfunktion och ortostatisk hypotoni biverkningar av 5-alfa-reduktashämmare.[5] Prostataartärembolisering är ett framväxande behandlingsalternativ som undviker riskerna med systemisk medicinering och kirurgi.
Den första rapporten om selektiv prostataartärembolisering som resulterade i lindring av prostatakörtelobstruktion publicerades 2000.[6] Sedan dess har prospektiva prövningar med ett litet antal patienter, upp till cirka 200 patienter/prövning genomförts internationellt.