Laserskanning
From Wikipedia, the free encyclopedia
Laserskanning är en mätmetod som använder en laserstråle för att mäta avståndet mellan mätinstrumentet och ett mätobjekt. Laserstrålen skannar eller sveper över ett förbestämt område och kan därigenom mäta avståndet till ett stort antal punkter i området. Data från laserskanning är 3D-koordinatmätningar av ljusreflektioner från marken och andra föremål. Mätningarna kan göras med två olika principer: Time-of-flight eller continuous wave. Med time-of-flight-principen skickar lasern ut en kort puls av ljus och mäter tiden det tar för ljuset att komma tillbaka. Avståndet kan bestämmas genom att ljushastigheten är känd. Med continuous wave-principen skickar lasern ut kontinuerligt fasmodulerat ljus och mäter fasen hos det reflekterade ljuset. Avståndet kan bestämmas genom att fasen hos ljusen fungerar som ett fingeravtryck för den tid det sändes ut.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |