Jättehemlock
växtart / From Wikipedia, the free encyclopedia
Jättehemlock (Tsuga heterophylla)[2] är en tallväxtart som först beskrevs av Constantine Samuel Rafinesque, och fick sitt nu gällande namn av Charles Sprague Sargent. Jättehemlock ingår i Hemlocksläktet som ingår i familjen tallväxter.[3][4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Jättehemlock eller Västamerikansk hemlock härstammar från västra Nordamerika. Den förekommer inplanterad[6] i Sverige, men reproducerar sig inte.[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Jättehemlock Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Barrväxter Pinopsida |
Ordning | Tallordningen Pinales |
Familj | Tallväxter Pinaceae |
Släkte | Hemlocksläktet Tsuga |
Art | Jättehemlock Tsuga heterophylla |
Vetenskapligt namn | |
§ Tsuga heterophylla | |
Auktor | (Raf.) Sarg. |
Utbredning | |
Synonymer | |
Tsuga albertiana (A. Murray bis) Sénécl. Pinus pattoniana W.R. McNab Pinus canadensis Bong. Abies microphylla Raf. Abies heterophylla Raf. Abies bridgesii Kellogg Abies albertiana A. Murray bis |
Trädet har grenar i oregelbundna kransar, korta platta barr utgående från kuddformade utskott och små ovala kottar.[6]
Arten förekommer i västra Nordamerika vid Stilla havet och upp på Kaskadbergen från Alaska över västra Kanada till norra Kalifornien. En annan population hittas i Columbia Mountains (del av Klippiga bergen). Jättehemlock när i bergstrakter 1800 meter över havet. Arten och sitkagran (Picea sitchensis) förekommer ofta tillsammans. Jättehemlock har inga problem med skuggiga platser. Den ingår ofta i skogar men den kan bilda mindre grupper utan andra trädarter.[1]