Grek-turkiska kriget (1897)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Grek-turkiska kriget, även känt som 30-dagarskriget, var ett krig som utkämpades mellan Kungariket Grekland och Osmanska riket. Krigets omedelbara orsak var frågan över statusen för den osmanska provinsen Kreta vars grekiska majoritet länge önskat en union med Grekland. Som en följd av ett ingripande av stormakterna efter kriget, fastställdes en autonom kretensisk stat under osmanskt suzeränitet följande år, med prins Georg av Grekland som första High Commissioner. Detta var den första krigsinsatsen där den militära och politiska personalen i Grekland sattes på prov efter Grekiska frihetskriget 1821.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Snabbfakta Ägde rum, Plats ...
Grek-turkiska kriget | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Målning av slaget vid Velestino | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Osmanska riket | Grekland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Ahmet Hıfzı Pasha Ethem Pasha |
Kronprins Konstantin Konstantinos Sapountzakis | ||||||
Styrka | |||||||
121 500 1 300 kavalleri 210 kanoner |
54 000 500 kavalleri 136 kanoner | ||||||
Förluster | |||||||
1 111 döda 3 329 skadade 16 tillfångatagna |
672 döda 2 481 skadade 253 tillfångatagna |
Stäng