Gerty Cori
amerikansk biokemist / From Wikipedia, the free encyclopedia
Gerty Theresa Cori, född Radnitz den 15 augusti 1896 i Prag i dåvarande Österrike-Ungern (nuvarande Tjeckien), död den 26 oktober 1957 i Saint Louis i USA, var en amerikansk biokemist som erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947. Under mycket av hennes liv forskade hon om kolhydratmetabolismen och upptäckte bland annat den fysiologiska process där laktat från musklerna omvandlas till glukos i levercellerna (hepatocyterna) för att kunna transporteras tillbaka till musklerna igen, i vad som kallas för coricykeln. Cori växte upp i Prag där hon även utbildades och efter detta flyttade hon till Wien där hon gifte sig med Carl Cori. 1922 emigrerade hon och maken till USA då förhållanden i Europa gjorde det svårt för Cori, som var jude, att få akademisk anställning. I USA kom Cori att forska om kolhydratmetabolismen som ledde till att hon tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947 för hennes upptäckter av glykogens katalytiska omvandling. Hon delade priset med sin man och Bernardo Alberto Houssay.
Gerty Cori | |
Gerty Theresa Cori 1947. | |
Född | 15 augusti 1896 Prag, Österrike-Ungern |
---|---|
Död | 26 oktober 1957 (61 år) Saint Louis, USA |
Medborgarskap | USA |
Nationalitet | Amerikansk |
Forskningsområde | Biokemi |
Alma mater | Karlsuniversitetet |
Känd för | Coricykeln |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1947) |
Samma år som Cori blev den första kvinnan som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin började hon att lida av sjukdomen myelofibros, som hon tio år senare avled i. Under, och även efter, sitt liv erhöll Cori ett flertal priser och utmärkelser, bland dem tre utmärkelser av American Chemical Society och fem hedersdoktorsutmärkelser av nordamerikanska universitet. Cori har även en krater på både månen och Venus uppkallad efter sig.