Ganymedes (måne)
naturlig satellit i omloppsbana kring Jupiter / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet. Med en diameter på omkring 5 200 kilometer är den det nionde största objektet i solsystemet. Därmed är Ganymedes större än såväl planeten Merkurius som samtliga dvärgplaneter. Den har dock endast ungefär halva Merkurius massa.
- För andra betydelser, se Ganymedes (olika betydelser).
Ganymedes | |
Ganymedes fotograferad av rymdsonden Galileo i juni 1996 | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | G. Galilei, S. Marius |
Upptäcktsdatum | 11 januari 1610 |
Beteckningar | |
Alternativnamn | Jupiter III |
Uppkallad efter | Ganymedes |
Omloppsbana | |
Banmedelradie | 1 070 400 km[1] |
Excentricitet | 0,0013[1] |
Siderisk omloppstid | 7,15455296 dygn[1] |
Medelomloppshastighet | 10,880 km/s |
Inklination | 0,20° (i förh.t. Jupiters ekvator)[1] |
Måne till | Jupiter |
Fysikaliska data | |
Medelradie | 2634,1 ± 0,3 km (0,413 jordar) |
Area | 87,0 miljoner km² (0,171 jordar) |
Volym | 7,6 × 1010 km3 (0,0704 jordar) |
Massa | 1,4819 × 1023 kg (0,025 jordar) |
Medeldensitet | 1,942 |
Ytgravitation (ekvatorn) | 1,428 |
Flykthastighet | 2,741 |
Rotationsperiod | Synkron |
Albedo | 0,43 |
Yttemperatur | Min: 70[2] Medel: 110[2] Max: 152[3] |
Atmosfär | |
Yttryck | spår |
Sammansättning | syre |
Månen är uppkallad efter Ganymedes, en trojansk prins, som enligt myten blev bortförd av Zeus till gudarnas boning Olympos, där han verkade som munskänk.
Ganymedes, Callisto, Io och Europa kallas tillsammans för de Galileiska månarna.
Ganymedes yta är stenig och är full av kratrar.
Den 16 december 2000 meddelade NASA att det kan finnas ett hav under Ganymedes istäckta yta. Den 12 mars 2015 meddelade NASA att de faktiskt hittat ett hav begravt under 150 kilometer tjock ismassa. Havet är 100 kilometer djupt.[4]