Anders Jonas Ångström
svensk astronom og fysikar / From Wikipedia, the free encyclopedia
Anders Jonas Ångström (fødd 13. august 1814 i Medelpad, død 21. juni 1874 i Uppsala) var ein svensk fysikar og astronom. Han er ein av grunnleggjarane av spektroskopien, og eininga ångstrøm (1 Å = 10-10 meter) er kalla opp etter han. Månekrateret Ångström er òg kalla opp etter han. I tillegg arbeidde han med varmeleiing. Han er mest kjend for avgjersla av bølgjelengdene til dei fraunehoferske linjene i solspekteret.
Kjappe fakta Fødd, Død ...
Anders Jonas Ångström | |||
| |||
Fødd | 13. august 1814 Den tidligere jernfabrikken Lögdö bruk | ||
---|---|---|---|
Død | 21. juni 1874 Uppsala, Uppsala domkyrkoförsamling | ||
Nasjonalitet | Sverige | ||
Område | astronomi | ||
Yrke | fysikar, astronom, universitetslærar | ||
Institusjonar | Uppsala astronomiska observatorium Uppsala universitet | ||
Alma mater | Uppsala universitet | ||
Doktorgradsrettleiar | Henrik Falck | ||
Ektefelle | Augusta Carolina Bedoire | ||
Barn | Knut Ångström, Anna Augusta Ångström | ||
Medlem | Royal Society Kungliga Vetenskapsakademien Det franske vitskapsakademiet Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab Det prøyssiske vitskapsakademiet |
Close
Ångström var professor ved Uppsala universitet frå 1858 til 1874 og rektor ved universitetet i perioden 1870-1871.