Ursa Minor (ranneves)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ursa Minor yw ranneves aswonnys avel onan a'n 88 aswonnys gans an Unyans Steroniethek Keswlasek (IAU). Hi o onan a'n 48 ranneves renkyes gans an steronydh Ptolemy y'n 2a kansvledhen. Yn hengovek, Ursa Minor re beu posek rag golyoryon drefen bos Polaris steren Pennaghel an Gogledh.
Ensampel a | ranneves |
---|---|
Label teythyek | Mała niedźwiedzica |
Rann a | hantergylgh nevek an gogledh |
Synsys ynno/i | Polaris |
Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia |
Polaris yw an steren splanna y'n ranneves, ha hi yw ughelkowrsteren wynn-melyn ha'n steren varyansel Cepheid splanna y'n ebron, hy splannvraster ow varya a 1.97 dhe 2.00. Beta Ursae Minoris, aswonnys avel Kochab, yw steren goth hag re hwedhas ha yeynhe dhe vos kowrsteren rudhvelyn gans splannvraster heveladow a 2.08. Planettys a veu diskudhes ow resek a-dro dhe beder steren yn Ursa Minor, ow kompehendya Kochab. Ursa Minor ynwedh a gomprehend steren niwtron enyshes, Calvera, ha H1504+65, an gorrsteren domma diskudhys hwath, gans tempredh arenep a 200,000 K. Nyns eus niver meur a alaksiow desedhys y'n ranneves a-der Korrgalaksi Ursa Minor ha nebes eseli a rol NGC.
- Fatel wra kavos tyller Polaris y'n ebron
- Skeusen goth a Ursa Minor ha Draco
- NGC6217
- NGC6251
- Korrgalaksi Ursa Minor