Dons an Gewri
From Wikipedia, the free encyclopedia
Rann a Ertachva an Bys UNESCO ha tirnos meur y hanow a-derdro'n Bys yw Dons an Gewri (Kembrek - Côr y Cewri, Sowsnek - Stonehenge). Perghennys yw Dons an Gewri dhe Stat an Gurun, mes dyghtys yw gans English Heritage ha'n tir a-dro dhodho yw perghennys gans an Trest Kenedhlek. Apoyntys veu avel Ertachva an Bys UNESCO yn 1986.
Sort | tennvos tornysi, kromlegh, kylgh meyn, monument, tyller hendhyskoniethel, history museum, henge |
---|---|
Fondys | c. 30 century BC, 19 century BC |
Parth termyn | Greenwich Mean Time |
Doronieth | |
Konteth | Amesbury |
Gwlas | Ruvaneth Unys |
Kesordnogyon | 51.178889°N 1.826111°W |
Menystrys gans | English Heritage |
Amser dororiethel | Neolithic, Oos brons |
Gis pensernethel | prehistoric Britain |
Perghenogeth | National Trust |
Studh ertach | scheduled monument, Ertachva an Bys UNESCO |
Manylion | |
Devnydh | sarsen, bluestone |
Tirnos kynsistorek yw desedhys war Wastastir Karsallek (Sowsnek - Salisbury Plain) yn Wiltshire, Pow Sows, 2 vildir (3 km) dhe'n west a Amesbury ha 9 mildir dhe'n north a Garsallek. Drehevys veu yn Oos Neolithek. Ev a gonsist a dhew gylgh a garrygi, unn pella a veyn sarsen plommwedhek, pubonen anedha 4m a ughelder ha 2.1m a lester gans poster a 25 tonnas, ha'n unn a-bervedh a veyn glas. Omjunnys veu an meyn sarsen gans meyn gorwelyek. An meyn sarsen (berrheans a ven Saracen) a dheuth dhyworth Gonyow Marlborough 16 mildir dhe'n north a Dhons an Gewri. An meyn glas a dheuth dhyworth Menydhyow Preseli yn Konteth Penvro yn Kembra.