Nkwekọrịta Mba Ndị Dị n'Otu maka Iwu Oké Osimiri
iwu mba ofesi / From Wikipedia, the free encyclopedia
Nkwekọrịta Mba Ndị Dị n'Otu na Iwu Oké Osimiri (UNCLOS), nke a na-akpọkwa Iwu Iwu nke Oké Osimiri ma ọ bụ Iwu nke Oké Osimiri, bụ nkwekọrịta mba ụwa nke na-ewepụta usoro iwu maka ọrụ mmiri na mmiri. Ruo June 2016, mba 167 na European Union bụ nnọkọ.
Mgbakọ ahụ sitere na Nzukọ Ọchịchị nke Mba Ndị Dị n'Otu nke atọ (UNCLOS III), bụ́ nke weere ọnọdụ n'agbata afọ 1973 na 1982. UNCLOS nọchiri nkwekọrịta anọ nke Mgbakọ Mba Ndị Dị n'Oké Osimiri 1958. UNCLOS malitere na 1994, otu afọ mgbe Guyana ghọrọ mba nke iri isii kwadoro nkwekọrịta ahụ. Na 2023, e nwetara nkwekọrịta na nkwekọrịta oke osimiri nke a ga-agbakwunye dịka ngwá ọrụ nke mgbakọ ahụ, iji chebe ndụ oké osimiri na mmiri mba ụwa. Nke a ga-enye usoro gụnyere mpaghara echedoro mmiri na nyocha mmetụta gburugburu ebe obibi.
Ọ bụ ezie na odeakwụkwọ ukwu nke United Nations na-enweta ngwá ọrụ nkwenye na ịbanye na UN na-enye nkwado maka nzukọ nke mba ndị so na mgbakọ ahụ, Ụlọọrụ United Nations enweghị ọrụ kpọmkwem na mmejuputa nkwekọrịta ahụ. Otu ụlọ ọrụ pụrụ iche nke UN, International Maritime Organisation, na-ekere òkè, n'agbanyeghị, yana akụkụ ndị ọzọ dị ka International Whaling Commission na International Seabed Authority (ISA), bụ nke ọgbakọ ahụ hiwere n'onwe ya.