100 ụdị anụmanụ ndị a na-eyi egwu n'ụwa
From Wikipedia, the free encyclopedia
[1] World's 100 Most Threatened species bụ nchịkọta nke anụmanụ, osisi, na fungi kacha yie egwu n'ụwa. Ọ bụ nsonaazụ nke mmekorita n'etiti ihe karịrị ndị ọkà mmụta sayensị 8,000 sitere na International Union for Conservation of Nature Species Survival Commission (IUCN SSC), tinyere Zoological Society nke London.[2] Zoological Society nke London bipụtara akụkọ ahụ na 2012 dị ka akwụkwọ, Priceless or Worthless?[3]
Ọ bụ ezie na ụdị niile dị na ndepụta ahụ nọ n'ihe ize ndụ nke mkpochapụ, ndị ọkà mmụta sayensị họọrọ ha nwere ụkpụrụ ọzọ: ụdị niile enweghị uru doro anya maka ụmụ mmadụ ya mere ụmụ mmadụ enweghị ọdịmma ha na-anwa ịzọpụta ha. Ụdị ihe ngosi na nke na-adọrọ mmasị, dị ka agụ na pandas - tinyere ụdị dị mkpa na akụ na ụba - nwere ọtụtụ ndị na-agbachitere, ebe ụdị ndị a "na-abaghị uru" enweghị nke ọ bụla. Aha akụkọ ahụ, "Ọ dịghị ọnụ ahịa ma ọ bụ na-abaghị uru?", dabeere na àgwà nke ụdị ahụ.[4] Onye so dee akụkọ ahụ, Ellen Butcher, kwuru otu n'ime ụkpụrụ nduzi nke ndepụta ahụ, "Ọ bụrụ na anyị mee ihe ozugbo anyị nwere ike inye ha ohere ịlụ ọgụ maka ndụ. Mana nke a chọrọ ka ọha mmadụ kwado ọnọdụ omume na omume ọma nke ụdị niile nwere ikike ebumpụta ụwa ịdị adị.[1][5]
E wepụtara akụkọ ahụ na Jeju, South Korea, na Septemba 11, 2012, na nzukọ anọ nke IUCN, World Conservation Congress. Na Congress, a kọrọ na ndị ọkà mmụta sayensị na-ahụkarị ka ha ga-akwado ego maka ichebe ụdị site n'igosi ihe uru mmadụ ga-abụ. Jonathan Baillie, nke Zoological Society nke London na onye so dee akụkọ ahụ, kwuru na, "Ndị na-enye onyinye na ndị na-echekwa ihe na-adabere na 'gịnị ka okike nwere ike ime anyị?' ụzọ, ebe a na-eji ụdị na ebe obibi ọhịa akpọrọ ihe ma na-ebute ụzọ dịka ọrụ ndị a ha nyere ndị mmadụ. Nke a emeela ka o sie ike maka ndị na-echekwa ihe iji chebe ụdị ndị kachasị egwu na mbara ala. "[4]
Ụfọdụ n'ime ụdị ndị a na-eyi egwu bụ naanị mmadụ ole na ole dị ndụ. Ezì guinea nke Santa Catarina, nke a mụrụ n'otu agwaetiti dị na Brazil, gbadatara na mmadụ 40-60 ikpeazụ ya, belatara site na ịchụ nta na nsogbu ebe obibi. Nnukwu anụ ọhịa India na-eyi egwu site na mmebi ebe obibi nke sitere na ọrụ ugbo na mmepe mmadụ, ma gbadaa na mmadụ 50-249 ikpeazụ.[6] Elaeocarpus bojeri, osisi na-agbasa okooko osisi nke a na-ahụ naanị n'àgwàetiti Mauritius, nwere ihe na-erughị mmadụ 10 dị ndụ, n'ihi ọnwụ nke ebe obibi. Baishan fir (Abies beshanzuensis), nke a mụrụ na China, ruru mmadụ ise tozuru etozu. "Ọ bụ ọnụ ala na-abaghị uru?" na-akọwa egwu nke ụdị ọ bụla na-eche ihu, yana usoro ga-enyere ha aka ịdị ndụ.[3]