Ọrụ carbon zuru ụwa ọnụ
From Wikipedia, the free encyclopedia
Global Carbon Project (GCP) bụ òtù na-achọ ịkọwapụta gas na-ekpo ọkụ n'ụwa niile na ihe kpatara ya.[2] E guzobere ya na 2001, ọrụ ya gụnyere mmefu ego zuru ụwa ọnụ maka gas atọ na-ekpo ọkụ - carbon dioxide (CO2), methane (CH4), na nitrous oxide (N2O) - na mgbalị ndị ọzọ na obodo ukwu, mpaghara, nchịkọta, na ikuku na-adịghị mma.
Isi ihe nke otu ahụ bụ ịghọta usoro carbon n'ụzọ zuru ezu. Ọrụ ahụ akpọkọtawo ndị ọkachamara na-emepụta ikuku, ndị ọkà mmụta sayensị ụwa, na ndị na-ahụ maka akụ na ụba iji dozie nsogbu nke mmụba nke gas na-ekpo ọkụ. N'afọ 2020, ọrụ ahụ wepụtara Global Methane Budget ọhụrụ ya na Global Nitrous Oxide Budget mbụ, gas abụọ sitere n'aka mmadụ kachasị maka okpomọkụ mgbe carbon dioxide gasịrị.[3][4][5]
Global Carbon Project na ọtụtụ ìgwè na-arụkọ ọrụ iji chịkọta, nyochaa, ma bipụta data gbasara gas na-ekpo ọkụ n'ụzọ doro anya na nke doro anya, na-eme ka data dị na ebe nrụọrụ weebụ ya na site na mbipụta ya. E guzobere ya dị ka mmekọrịta n'etiti International Geosphere-Biosphere Programme, World Climate Programme, International Human Dimensions Programme na Diversitas, n'okpuru nchebe nke Earth System Science Partnership. Ọtụtụ ọrụ dị mkpa na mmekọrịta a mechara bụrụ akụkụ nke Future Earth na 2014.
Onye isi oche nke Global Carbon Project ugbu a bụ Rob Jackson nke Mahadum Stanford. Ndị isi oche gara aga gụnyere Naki Nakicenovic nke International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), Corinne Le Quéré nke Mahadum East Anglia, na Philippe Ciais nke Institut Pierre Simon Laplace (LSCE). Onye isi nchịkwa ya bụ Josep Canadell nke Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO) nke Australia. GCP nwere ụlọ ọrụ mba ụwa ndị ọzọ na Tsukuba, Japan, na Seoul, Korea, na kọmitii na-eduzi sayensị mba ụwa nke nwere ndị ọkà mmụta sayensị iri na abụọ si na kọntinent ise.
Maka mmefu ego zuru ụwa ọnụ kachasị ọhụrụ nke e wepụtara na Disemba 2018, GCP na-eme atụmatụ na ikuku CO2 na 2018 iji jiri 2.7% (nke dị 1.8% ruo 3.7%) rịa elu ruo ijeri tọn 37.1 (Gt) CO2, dịka iwu na ike ahịa ezughi oke ugbu a iji merie uto na ojiji nke ike.[6][7] A na-etinye CO2 ikuku ka ọ mụbaa site na 2.3 ppm [range 2.0 ruo 2.6 ppm] iji ruo 407 ppm na nkezi na 2018, 45% karịa ọkwa tupu ụlọ ọrụ mmepụta ihe. Mmụba nke ojiji zuru ụwa ọnụ nke gas na mmanụ bụ isi ihe na-akpata ịrị elu nke CO2 ikuku taa. O yikarịrị ka ojiji coal zuru ụwa ọnụ ga-abawanye na 2018 mana ọ ka nọ n'okpuru ọnụ ọgụgụ kachasị elu ya na 2013. N'ime afọ iri gara aga, gas sitere na ikuku, ikuku, na ike anyanwụ na mba ụfọdụ ewepụla coal.
Maka ihe atụ nke nkwukọrịta mbụ sitere na GCP, na ngwụcha afọ 2006 ndị nchọpụta sitere na ọrụ ahụ kpebiri na ikuku carbon dioxide amụbaala nke ukwuu ruo 3.2% kwa afọ site na 2000. N'oge ahụ, onye isi oche nke otu ahụ Dr. Mike Raupach kwuru na "Nke a bụ ihe ịrịba ama na-echegbu onwe ya. Ọ na-egosi na mgbalị ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya iji belata ikuku na-enweghị mmetụta ọ bụla na uto ikuku na-adị mkpa ngwa ngwa. Nnyocha nke afọ 2010 nke Project bipụtara na Nature Geoscience kpughere na oké osimiri ụwa na-amịkọrọ ijeri ton 2.3 nke carbon dioxide.[8] N'ụbọchị nke ise n'ọnwa Disemba n'afọ 2011, nyocha e wepụtara site na ọrụ ahụ kwuru na carbon dioxide sitere na ọkụ ọkụ sitere na nnukwu ego e dekọrọ na 2010 ruo pasent 5.9 site na uto na 1990s nke dị nso na pasent 1 kwa afọ. Ọkụ coal na-anọchite anya ihe karịrị ọkara nke uto na ikuku, akụkọ ahụ chọpụtara.[9] Ha na-ebu amụma na ikuku na-ekpo ọkụ ga-eme dịka ọnọdụ kachasị njọ nke IPCC si dị, dịka CO2 dị na ikuku ruru 500ppm na narị afọ nke 21.